
Är det inte så att vi alla singlar som varit singel ett tag, har någon gång kompromissat med vår sexuella läggning?
När man har fått nog av att vara singel så brukar de flesta vilja att den man träffat ska vara någon man orkar stå ut med i resten av ens liv (och självklart en som står ut med en själv)
Man vad är egentligen det bästa att träffa den rätta? Är det krogen nätet eller via polare?
Egentligen är ju krogen ett klassiskt ställe eller en bar, mycket folk m.m. men sen kommer alla negativa nackdelar. Först och främst ljudnivån, man får inte fram ett enda ord förutom ” Går du hit ofta” eller ” Ta bort din hand från min rumpa innan jag kör ner min hårnål genom den” Sen på visa ställen är det så jäkla mörkt att man inte ens ser sitt potentiella offer, om man inte har supit omgivningen snyggare än vad den egentligen är *LER* Och det där med tryckare, hmm kom igen vem kom på det? Det är säkert en ritual som uppstått för att man ska veta säkert vilket kön man verkligen har stött på hahaha
Sen det där med sina väninnor, visst har det gett olika förslag och även pusslat ihop med en och en annan. Jag brukar undra när vi väninnor lägger oss i en annan väninnas singelliv, är det kopplat till en viss desperation? Menar, tycker de då att man har varit solo lite för länge? Och har ens omdöme svikit en? Menar ens ”kravlista” blir ju kortare och kortare ju längre man har levt ensam, tills den en dag bara finns en punkt kvar som består av: Ska vara en kolbaserad livsform.
Att i slutändan bli tillsammans med sin KK är lika illa tycker jag nu, det är ju som ett arrangerat äktenskap som ens könsorgan ligger bakom =/ Visst kan det börja med hett sex och sluta med kärlek – men tänk efter den sortens relation består ju egentligen av ren lathet – man ligger ju redan med varandra och orkar bara inte börja dejta.
Tror att oavsett hur man träffar sin käresta, via nätet på Ica eller på en studiecirkel eller krogen. Så är den bästa metoden att träffa den rätt att bete sig som om man inte skulle det. Dejter är inte några tillfällen där sanningen frodas direkt vill jag lova av erfarenhet, det är fan som en anställningsintervju ibland, man överdriver, skryter, och fixar upp sig både på utsidan och insidan för att få ”jobbet”
Vart tog ärligheten vägen, nakenheten? Kanske tar längre tid att träffa någon på detta sätt, men när det väll sker vet man att man blir tagen för den man egentligen är =)
Men man ska alltid kolla av hur länge den andre varit singel så man inte blir vald för ens kemiska sammansättning hahah
Har sagt det förut och säger det igen *Skrattar* Måste göra upp en handlingsplan för mig själv hahaha
Fridens…